Ey

Från topp-femtio listan "Tvåsamhet/Dösnygghet"

Igår på buss 774 tappade jag, Jenny Andreasson, mitt busskort.
Det var 9 svenska kronor kvar på kortet, så när Killen (med stort K? hahahahahaha) på UL frågade om jag ville ringa kundtjänst och be dem titta efter det sa jag "SKITDESAMMA NIIEE SPÄÄNN LIXXXOM" och då skrockade han och sa skitdesamma. Jag köpte en nytt, fyllde det med hemlig summa (200SEK) och tappade det dagen efter.

...!!????!!!?!??!?!???

Jag införskaffade mig en juicemaskin idag och håller tummarna för att jag inte tappar den med. Mest för att den är så tung och säkerligen hade slagit sönder golvet om så var fallet (Hehe fallet. Get it?). Sen gör den god juice. Eller, JAG gör god juice, den hjälper till. Något som inte hjälper till är vetegräspulvret jag tänkte kunde vara kul att ha i. No. No nice. Me no like.

Kommer totally lösenordsskydda denna blogg snart btw.
En heads-up bara. Pallar inte risken att bli framgooglat. 2 risky.
Lösenordet blir typ "kinamay" I don't know. Vi får se.
Ska bli mer ordentlig på nästa blogg tänkte jag. Sluta SKRIVA MED CAPS LOCK OSV. (Och sluta med paragrafer i paragrafer (trots att det ju råkar vara en av de finare grejerna här i världen))

Tror jag håller på att få öroninflammation? Hur vet man!? Mitt öra gör ont

1. Jag lär mig köra
2. Jag har fått jobb
3. Jag tror jag råkade få i mig bebisbajs idag

Jag och Therese (nu svägerska! vi hade ett "Hejdå fru. Hejdå min man. Hejdå svägerska. Hejdå min svägerska" moment imorse) har körlektioner som går om varandra, så den som är hemma tar hand om Bebisen. Idag var det jag. Bebis pruttade och luktade konstant bajs vilket resulterade i att näsan liksom vande sig vid doften. Så när blöjan fylldes (och rann över) med diarré tog det lite för lång tid för mig att upptäcka kan vi säga.

Det kanske gick upp för mig först när min klänning blev blöt pga mängden lös avföring.
Ni ba ew jag ba oj.
Lång historia kort: Bajs överallt.

Dessvärre var inte första prio att få bort skiten under naglarna, som pga omständigheter (typ: jag glömde) fick sitta kvar. Då och då chockades jag av bajslukten på mina fingrar som jag sen lägligt glömde bort när jag åt, plockade pizza ut tänderna och bet på naglarna. Sen luktade dem inte mer. Rena! HEHE.

Ew.

Moving on.

Jag lyckades gå halva intensivkursen utan körkortstillstånd men blev påkommen igår och sitter just nu hemma i hiatus. Dem ba "ring när läget förändras". Jag ba "hehehehehehehehehehehehehehehehehehe sorry"
"Men nu kan du ju läsa så mycket mer teori! Det är ju perfekt!!" = Alla positiva människor runtomkring mig.

Men körskola är bra. Jobb är BRA, och någonstans är en unge som är bekväm nog att bajsa på mig väl också bra. Intimt osv.

Hello

Nä okej, måste skaffa jobb

Karla-skriker (Blev janrl-slorier första försöket. Nästan begåvat att få så fel) varje gång mitt hår reflekteras och bilden bränns fast i hjärnan (Eller hur funkade det där igen?) vilket mor anser är bevis på dåligt fattat beslut men jag ba "whatevs morsan hashtag yolo".

Tänker att jag är ett emo som valt att istället för att ha själa-svart hår ha orange-rosa. NAAJS nu är jag scene eller lollipop eller jag vet inte, nu kan jag äntligen visa med mitt skrikiga hår hur mörk jag är på insidan. Jag hånar er! HAHA! Trodde ni jag var normal som er för att mitt hår inte är svart? FEL. Det är POESI fast svart. FILOSOFI KANSKE DET HETER fast svart, men egentligen rosa-orange

Typ så.

Fast så är det ju inte. Men det tror säkert alla i kassan på ICA när jag går där och köper två paket mentos för 10 kr (Billigt! Weho!) Man kan i alla fall vara glad att jag inte har ett jobb så det spelar liksom ingen roll hur jag ser ut för samhället ställer inga krav på mig, förutom med typ deklaration och sånt.

hahahaha yayayaya jejejejeje

Saker som kommer fram när man städar 2

En till dikt

Det var en gång en Jenny
Som hade brist på penny
Dessutom var hon kär
Killen var söt som sär
Icke kan hon det erkänna
Med en dag lär hon bekänna
MEN hon sa nej till mötet
Och tappa han på flötet
Nu de inte ens säga hej
Killen är blyg och Jenny en tjej
- CENSUR - (Because of reasons...)

-Petra

Saker som kommer fram när man städar

En dikt

The boys name is Johnny
He took Jenny up on his ponny
The red to the sunset
Who you think the met?
Petra and Edward
He is hard (to get)
Oh, here comes Emilia and Paulo Nutini
The all drank cappuccini
Jenny got avensjuk on Petra
And screamed to Johnny that he was a räka
Johnny got red like a svin
You should saw his min
Jenny got lessen
Jenny has made confession

- Petra

Kinamat och intemat




I helgen har jag bland annat (dock inte så mycket annat) varit barnvakt för två flickor jag är släkt med.
Många spännande händelser, som till exempel Minous första steg, ägde rum.
Jag befann mig i rummet men såg inte.
Nästa dag tog hon sitt andra steg.
Jag befann mig i rummet men såg inte.
Whatever! Dem ljög säkert ändå, cause I aint seen nothing.
Cry.

Hey all you sexy ladies

Igår på bussen satt det fyra människor kategori 80 + på platserna särskilt avsedda för äldre människor.
Sen klev en ännu äldre dam på bussen, och då reste sig en av dem fyra äldre människorna så hon skulle få sitta varpå de andra tre nickar med rynkade ögonbryn som om det ville säga "Ja Bengt, YOU BETTER GET YO ASS OFF DAT CHAIR FOH DA NICE OL' LADY OH ELSE" och då kände jag att omg paradox is this real lyfe.

Sen kände jag att det var jag som borde rest mig istället för en karl på 80 +
Till mitt försvar var jag mer eller mindre immobiliserad pga överviktig karl, 20 + som tryckte mig hårt mot fönstret.

....

Vi kan dra slutsatsen att överviktig karl 20 + är den som är to blame, alltså inte jag eller Bengt.
"Men Bengt reste sig ju faktiskt..."
OKEJ JA
Alla är to blame utom Bengt.
Punkt.

Ja. Tänkte göra en "en bild om dagen" jag med för att dokumentera allt som inte händer. Men idag lämnade jag faktiskt soffan och träffade Paulina. Sen blev jag hjälte.

Även om det garanterat redan blivit något av en folklegend återberättar jag nu eftermiddagens spektakulära händelse.

Jag blev nämligen utsatt för lapptricket när jag och Plina, vi kan säga pluggade, på stadsbiblioteket.
"Män Jänny what is lapptricket?"

 Jo

"Det går till så att det är en person som söker upp café- och restauranggäster eller andra som befinner sig på platser där man lagt sin mobiltelefon bredvid sig (TYP BIBBLAN HEY). Personen kan ha med sig en karta, broschyr eller en lapp med budskap om att få pengar till mat, sjukvård och boende (eller en där man på italienska ber om  10 kr till cigg... T.ex.)
-Lappen används för att täcka mobiltelefonen och dolt därunder sker en manöver då telefonen stjäls, berättar Peter Enell vid Citypolisens kriminalundertjänst"

En sån liten sneaky italiano!

Otur för honom hade Emilia läst om detta och berättat för mig så mina sinnen var i kategori ninja. Jag tog tag i hans arm, lyfte lappen, slet åt mig mobilen och dog pga hjärtattack och adrenalin.

I totally rekomenderar att stoppa tjuvar från att ta din telefon, så länge det involverar att helt enkelt bara ta den från dennes hand då han/hon är lika chockad över din manöver som du är av hans/hennes, dock kanske inte om det innebär våld eller fara. FYI. Don't do that. Be safe my child.

Men BOOM. Hjälte. Wow. Amazing. Superstar.

Har i alla fall cash på kontot (plz råna mig ej)


14 och vilsen

Livet utan rutiner. Det var hit vi kom ändå.
Ovisshet passar mig inte har jag kunnat konstatera dessa veckor (hur många? har ingen koll) sedan jag blev arbetslös och Sverige-bo igen.
Jag försöker ändå skapa ordning i vardagen. Vakna halv nio, äta ?? till frukost. Vet aldrig vad det är jag får i mig men runt tolv är jag oftast mätt/lite illamående, så magen är i alla fall inte tom. Ligga i sängen och stöna över verkligheten. Äta godis. Kolla instagram. Kolla netflix (typ battlestar galactica eller new girl). Åka in till stan och köpa två paket rosa galgar. Planera morgondagen. Kolla kalendern (tom idag med). Lova mamma att imorgon är dagen jag skriver klart CV:t och storstädar klädkammaren. Ligga i sängen och stöna över morgondagen. Ta på kläder. Kolla klockan och ta av kläderna med en gång. Sova. Vakna. Inte skriva CV. Inte städa klädkammare.

OSV

Asså IS THIS REAL LYFE?
Näe. Bu. Sluta.
Måste bli employed eller strukturerad (kanske båda)
Kanske lära mig snickra eller nåt. 

Två timmar i buss & bil sen är jag hemma i Halden igen




Med en blåsa full av is-te.
Vi får se hur det går.

åäö (äöå)

Holaaaa jag sitter i SOFFAN OJ CAPS och äter rasse-godis medan jag inväntar dagens äventyr. Vissa skulle möjligtvis argumentera att det inte lönar sig att sitta och vänta på äventyr men jag slår vad om att det kommer funka.




En liten update på det dær med att bo ensam i ett hus...

Så det kom en spindel.

Inte en sån dær liten med långa ben ni vet. Den ær stor, den ær hårig, och jag har gråtit i en timme før jag bor i Norge och klockan ær halv tre på natten och ingen kan komma och rædda mig.
Så jag gick och hæmtade ett glas. Tænkte jag kunde fånga den och låta den kvævas till døds och sen kunde någon annan æn jag kunde ta hand om den efter semestern.
Så jag væntade, væntade på att det lilla monstret skulle komma fram och modigt møta sin långsamma død.
Tio minuter gick och mitt hærta bankade som om jag just hoppat fem minuter på studsmattan eller førsøkt vispa grædda med armstyrka. Jag væntade. Och den kom. Skuttande fram mellan två stolar och ett par trosor (oups) och jag skrek med all min lungkapacitet och spindeln slutade skutta och SPRINTADE till legobilarna och gømde sig i vad jag gærna vill se som ren panik, och det var det roligaste jag sett så mitt skrik gick i samma andetag øver till ett gapskratt med tårar och dreggel.

Då kænde jag att vi var homies som båda var rædda och ensamma och vill mørda den andra.
(Ær det nu jag inte ska sæga att jag gråter igen før att den fortfarande ær hær?)
(Heh)

*insert griskskratt*


Mina dagar ensam i ett hus i en mycket liten by består av 8 timmar arbete, 8 timmar sømn och 8 timmar Netflix.

Never a clean break, no one here to save me.
Your're the only thing I know like the back of my hand.
And I can't breath
- Jennys rumpa

Kvalitetstid med mig sjælv før alla har stuckit utomlands


(Bu tænker aldrig bo sjælv, men det ær najs før att jag kan anvænda samma smørkniv i tre dagar och anvænda tvættmaskinen som tvættkorg utan att någon klagar)

Från imorse:
"Gissa vad jag køpt?" sa Trond och fnissade.
"NEJ!" sa jag och begravde huvudet mellan knæna "Det ær inte sant ååååh"
"He he he jo"
"Vænta vad har du køpt?"
"s4"
"NOO"
"He he he jo"
"NOO"
osv.

Idag tog både jag och Trond med oss pizza till jobbet och fnissade medan vi tog fram pizzaugnen (varfør har vi en pizzaugn?) pga heaven to come u kno men det ær inte viktigt, men kul, ja ja jag har tråkigt vi ses om en vecka hejdå hallå blø.

♥ RØD & VIT, Finn may RIP ♥



2010

Idag sørjer jag med onødiga tupplurer, choklad och alldeles før många youtube klipp med ♥Finn♥
Ahm så sårry men flickor det blir glee-kvæll nær jag kommer hem, så kan Esther och jag gråta (Julia också??) Før jag kommer ju hem næsta måndag! Køpte flyg och bussbiljett igår. Fett dyrt. Men så får jag inte sæga, før jag kunde åkt tåg før halva priset men pallade inte sitta 9 timmar istællet før 1 YOLO.

Vi ses snart då ska jag krama er så vældigt hårt, før jag inte bra på att vara borta från er.

Fridag

Jag och Trond har varit næstan fnissiga (okej kanske bara jag) øver att få vara lediga på søndag innan vi går øver på en åttaskifts-vecka med æckliga jobbtider.
Ledig! YEZ
Nu ær Lynda i Nordirland men beben och Vidar drog imorse till Portugal så jag ær home alone och ska tvætta klæder och dammsuga party-style.
Innan Vidar åkte ivæg køpte han alla matsaker jag næmt jag gillar sen jag kom hit och mitt hærta = rørt. Bland annat vallmofrallor, citronisté och ingefærøl, vilket ær precis det jag ska dricka nu før att sørja mitt døende Monchele-hjærta.
BRB gråter.

Godnatt

Innan jag går och dødsover infør en ny dag imorgon som startar klockan fyra ska jag berætta en sak før er.

Det var en gång en flicka som fann før vana att googla det mesta.
"Vad har ægg før påverkan på urin?"
"Vad har ægg før påverkan på tænder?"
"Vad ær ægg?"
Flickan hade så många frågor!
"Luktar uttrar hund nær dem ær bløta?"
Gør dem det???
Flickan ær inte bara frågsam, utan praktiskt också.
"How to make water boil faster"
"How to make hair dry faster"

Sen. Mina damer och damer, fann flickan sig sjælv googla  "how to shower" och då. DÅ!
Slut.

Imorgon tar jag med jordgubbar och grädde till gubbarna. DÅNT YOU WISH YOUR COWORKER WAS HOT LIKE ME??

Let me tell you a thing.
Idag var jag KUNG på jobbet. Kung.
Jag var så zzkilled att jag undrade om man egentligen kunde vara så bra som jag. Jag ba kan så mycket.
"Nu måste jag skryta om dig" sa Trond och då klappade jag mig innerligt på axeln.
När skiftet var över skuttade jag till affären och köpte kinderägg och bananer till lunch för att sedan åka och ragga raggarbil i stan med morbror.
Jag ba yeh yeh yeh what a wonderful wårld.
Men jag saknar er, hela tiden (nu ska ni säga att ni saknar mig hela tiden också) och vi ses om två veckor.
Då är jag rik och ska skämma bort er.
PÖSS

She starts a conversation that don't have no end. She's nineteen years old and got ways just like a baby child

 Här är jag rörd, överaskad och bh-lös. Och 19 år gammal. (Hon var inpackad i en sopsäck med presentsnöre. Cläzzy)




 Vi åkte till Fästningen (Där Norge vann över Sverige big time, ni sköt er kung också vilket kanske inte var så patriotiskt kan man tycka. Allsang på grensen är dock dunderpatriotiskt och hjärtvärmande då Hiyab fick hälsa på sin pojkvän Robin för första gången naaw)

 "HiiiYAAAAAAABB!" skriker han

 Kimball, omg. Kan dö nu.



 Världens bästa födelsedagspresent. Bengis approves.



Kändisar osv

Sen om någon kommer måste du fortsätta så dem vet att du inte blev påkommen






(Min lugg saknar sina extra 20 cm tragedi blö why cry die närå fast jo (Resten av håret saknar Emilias sovrum))

Radio och så på jobbet, vilket är faajn. Jag gillar inte radio, generellt. Egentligen är det komiskt hur ofta jag säger just det. "Vad gillar du för musik?" (Aeeeöööh svårt att förklara eeeeh) "Inte radio"

Typ så.

Men när du sitter och passar på timmerstockar i åtta timmar funkare.

Det medför dock en hel massa ny musik som tar plats i huvudet. Ibland, när det inte får plats mer musik måste man släppa ut lite musik, lätta på trycket kan vi säga (i en icke alls gas-relaterad fasong). Det sjungs ljudligt i kontrollrummet och skrikigt i fabriksområdet.

Ibland smittar det av sig och lyfter stämningen. Ibland inte.
Efter en dag med Kanye-tema på radio blir det typ "SHE GIVES ME MONEY now I aint sayin she's a gold digger WHEN I'M IN NEED but she aint messin with no broke niggas UHH"

Eller.. "KISS ME KIKIKISS ME INFECT ME WITH YOUR LOVE AND FILL ME WITH YOUR POISON" vilket är sådär om någon råkar kolla på dig  (kanske du dansade lite samtidigt). Men det är chill hey du stod i alla fall inte själv i fabriken och körde kran medan du skriksjöng "Oooh lie to me, lie to me, lie to me so schweeet. BECAUSE I don't ever want to imäägiineee aall the other niggas like MEE, EVER had a chance to get in your paaaants soo, tell me that the PUSSY IS MIINNEE, tell me that, that pussy is miineee YEAAH IT'S ALL MINE YEAH"

Liksom.


"Jag vill inte vara den men.."

Fast jo det vill jag. Jag har på mina tre veckor som anstælld på mansdominerad arbetsplats fått inse att jag tidigare varit vælsignat underexponerad før kvinnoførtryck och sexism.
Det ær så mycket ironisk och skæmtsam sexism att jag går sønder. Mina gubbar ær snælla! Let me mejk dat clear. Dær ær det mutual respect osv. Men i kontrollrummet och ute i fabriken så ær det många herrar som kommer och går om dagarna, och då jag i de flesta fallen ær ensam tjej så inspirerar detta till att lægga kommentarer. Men samtidigt skyddas jag nog lite av att vara den enda tjejen på mitt skift. Skulle det sægas før mycket riktat mot bara mig skulle det væl ses som diskriminering antar jag. Men førra veckan var jag på ett annat skift før att ta igen den førsta veckan jag missade i juni pga skolan. På det skiftet dær det vanligtvis ær två kvinnor (och en snubbe) blev det nu hela tre kvinnor och DETTA mah ladies, var vad som behøvdes før att gøra diskrimineringen ok. Vi var ju tre (de enda kvinnorna på hela renseriet) så inget de sa riktades mot någon av oss personligen, utan mot oss som grupp, no need att ta illa upp eller hur?

Jag blev så arg att jag varje dag satt och grinade inne på toan tills jag førlåtit dem och så om igen. Jag ræknade, på en timme hade en summa av fem personer hunnit nedværdera oss som kvinnor och individer 48 gånger. FYRTIOÅTTA?
Killen på detta skift la sig på soffan och sov bort 50% av dagen och nær han vaknat tog det 10 minuter innan han var på væg bort, han møtte skiftschefen på væg ut som frågade vad han høll på med. "Måste lufta øronen från allt kvinnofolk hær inne". "Haha ja såpass" sa chefen och føljde med honom ut.

Ursækta.
Bara.. Va?

Det innebar ju inga større problem egentligen att han inte gjorde sitt jobb eftersom vi klarade oss prima utan honom, men att hans ursækt før att inte jobba var att han inte stod ut med mængden kvinnor i ett rum. JAHA. Jag står inte ut med mængen dig i något rum någonsin och vill definitivt inte lyssna hela dagen på hur du vill att vi ska baka kakor som du ska kleta in i sperma och få oss att æta sen, you know? Eller lyssna på hur du hånar den ena tjejen før att hon inte har smink på sig och hon andra før att hon har det. Och vet du, efter att ha hørt dig prata om din, jag citerar "kuk", i tre dagar så anser jag att du førlorat rætten att hålla før øronen och fly rummet i två timmar bara før att en av kvinnorna klagade på att hon snart ska få mens.

Mens mens mens mens mens mens ja ja ja vem bryr sig.

Men nej nej, detta ær en specifik person, och alla ær SÅKLART inte så illa som honom.

I vanliga fall ser det ut lite så hær:
Man (som står precis framfør mig): Hur går det før hon dær då?
Trond (åmg han heter Trond): Det går fint! Hon ær j*vligt duktig. Jag och Kjell fick ihop 800 kubikmeter hærom dagen medan hon igår fick ihop 1100 helt sjælv, hon kør på som f*n!
Man: ..Jaha.. Annars kan ni væl få henne att baka nåt åt er så ær hon i alla fall bra før nåt

Jobbdagbok: Eye of the Kjell

YÆÆH mysteriet ær løst!

Jag læser direkt från anteckningen jag satt och skrev på under samtalet a la journalist undercover:
"Nu nær Kjell blev obekvæm med tystnaden pratade vi om what the what is going ån med Kjells øgon?? = Vænsterøgat skelar?????? Inte høger?? EEEHH????? Har opererat och anvænder linser och ibland progresiva glasøgon. Har haft glasøgon sen har var tre (broder!)"

Det var det.

Nu har jag haft mitt førsta nattskift och det var døden sjælv. Jag blev så borta mot slutet att det i några sekunder på skærmen jag sitter och iaktar såg ut som att det, istællet før några stockar, var en person som åkte på banden fastklæmd mellan allt timmer, rakt in huggaren som gør gigantiska stockar till sågspån på några sekunder. Mitt hjærta stannade och under de 30 sekunder det tog før mig att inse vad som hænt hann jag børja gråta som en bebis før att jag just orsakat en mans død.

Ja.

Ikvæll jobbar jag natt igen så min morbror bestæmde att det ær en relax-dag før mig idag och åkte ivæg till affæren och køpte grillad kyckling och nybakat brød till mig och då blev jag rørd, igen, blir rørd konstant hær kænns det som. Vet ej om det beror på snælla mænniskor eller låga førvæntningar

HAHA nerå

(fast kanske?)

(nerå)

Jobbdagbok: We love 80's

HOLA COMO ESTÀSS??

Idag løste jag mysteriet kring Tron/Torns namn! Det ær Tron. Med størst sannolikhet.
Idag løste jag INTE mysteriet kring Kjells øgon. Kænner lite ba: ?????

Allt fløt på fint hela førmiddagen, jag fick før mig att tænka på alla stockar som øverexalterade gnuer som voltar och flyger runt och den bilden klarade jag inte av både pga øver-rolighet och Mufasa, så jag fick ta en minut i korridoren tills skrattet och sorgen lagt sig. Mot kvællen blev det fel på ett rullband, som lægligt innebær att alla maskiner i byggnaden måste stoppas (do we love dominoeffekten år nåt?) och det var inget vi fick fixa så vi fick ba ta och vænta på mekanikern... I fyra timmar.

Såååå. Vi væntade.

I två timmar pratades det om sport efter att ha konstaterat att ingen av oss gillar sport, samtidigt lyckades jag få Tron (inte Torn) att byta radiokanal från dansband och country till we love 80's. "Ojdå Kjell nu blev det visst lite modern musik" sa han och jag fick återigen ta en minut i korridoren och grisskratta.

Gubbar.

Anyweys, det børjar bli lite kul och trevligt dær borta, och varje dag nær jag kommer hem står det middag i mikron fastæn jag sagt att det inte ær nødvændigt och då blir jag rørd och gråter øver maten framfør keeping up with the Kardashians.

Hærmed døper jag detta till: Jobbdagbok - Ett skift till med detta, sen natt, partey partey, vem ær jag ens nu før tiden? (byggare Bob)

De ær snælla karlarna jag jobbar med. De kallar alla mæn før pojkar inklusive sig sjælva och då skrattar jag før dem ær gamla gubbar hela bunten. Kjell och Tron/Torn (who knows, chansar hela tiden och han reagerar på båda) heter dem och nær alla maskiner stoppar så vi måste gå ut från kontrollrummet och in bland alla motorer osv, sæger dem aldrig att det var mitt fel, fastæn vi alla vet mycket væl att det var det.

Kjells øgon går åt olika håll som en kameleont, och min egna teori (oartigt att fråga? jag vet inte??) ær att han ær blind på ena øgat eftersom det går åt tjotahejti, och då bara anvænder det ena. Men så fort jag bestæmt mig før vilket øga han anvænder så byter han.

 Jobbmysterium numero 1: What's up med Kjells øga??

Tron/Torn och jag hænger ihop mest då han ær min mentor antar jag nu under upplærningsperioden. Han låter mig irra runt bland roterande sågverk, vattentankar och tonnvis med timmer medan jag fnissar av fasa (har fått skippa min højdskræck før det funkar inte alls)

Ba som en lång sammanfattning av vad jag gør, om man vill/orkar/kan læsa/bry sig/lol: Det vi på renseriet gør ær att vi får timmer = råvaran, som man med hjælp av kran på utsidan av byggnaden kør in i en kapmaskin dær upptill fem roterande knivar kan køras samtidigt (detta øverskådar jag från fønstret i kontrollrummet som ligger precis intill kapmaskineriet) dær timret skærs antingen specifikt 1.2 m, då anvænder man samtliga knivar, eller lite random då man bara anvænder en. De stockarna som ær 1.2 m ska vidare till ett sliperi næmligen dær de ska utvinnas långa fibrer, stockarna som ær både længre och kortare blir flis/spån som skickas vidare før att bli pappersmassa. Innan detta sker dock ska timret avbarkas.

Det rullar då runt i en gigantisk tunna full av hål. Redan vid detta skede kan du ha hunnit dø flera gånger som arbetare i renseriet. FYI osv. Hursomhelst! Från avbarkningstunnan hamnar allt timmer (nu både uppkapat och utan bark) på ett rullband dær sten/metall rensas bort med hjælp av metalldetektorer = nåt piper och vi måste springa ner, stoppa maskinerna och hoppa in och græva. Barken har sin egna lilla væg i livet och ska malas och pressas før att få ut allt vatten (stockarna ær genombløta pga bevarad færskhet och lite hær och var sprutar det vatten eller finns det vattenbehållare dær materialet bløts ner ytterligare) då barken blir brænsle som ger energi till fabriken. Låt mig tillægga att pga nya system i renseriet har man lyckats reducera fabrikens avfall (som råkar gå direkt ner i ån som rinner genom fabriksområdet och har varit æcklig a la værre æn fyrisån men nu ær fresh.. typ) med 80% vilket jag nu hjælper till att gøra, hurra før mig.

Beroende på om vi producerar flis eller slipstockar så ær olika maskiner igång. Eller næ.. Flismaskineriet ær alltid igång då de bitar som ændå råkat bli før långa/korta/tjocka, vilket alltid ær många, rensas bort från slipmaterialet och blir flis, men slipmaskineriet står still nær vi endast kør flis.

Detta kontroleras i kontrollrummet (ding ding ding!) dær jag sitter som mest, så længe jag inte gjort något fel och måste ut och klættra/svimma igen. Nær vi kør flis sitter jag vid en av de två stationer som finns i rummet, den andra ær bemannad nær vi kør både flis och slipmaterial. Totalt finns det 7 skærmar med 22 øversiktskameror jag ska hålla koll (fræmst 8 av dem måste ha konstant øverakning, de andra bara då och då) på + 1 skærm dær jag i princip styr allt i hela byggnaden, i tillægg till det har jag knappar och spakar som det måste dras i konstant før att inte allt ska stoppa upp.

Vid den andra stationen har man bara 4 kameror att hålla ordning på vilket ær mycket lættare. Slipmaskineriet ær næmligen en ganska liten del av hela produktionen, men måste dock samspela med fliseriet så jag och Kjell får springa mycket fram och tillbaka, och stoppar det før mig (som det gør hela tiden) så stoppar det før honom. I denna avdelning har man dock i tillægg till dataskærmen både kontrollbord med knappar och spakar samt tre speglar på utsidan (glasvægg i kontrollrummet så man ser ut i renseriet) som måste vara under stændig uppsikt før att se till att stockarna inte lægger sig fel och fastnar på rullbanden. Om det hænder, och jag inte kan fixa det med hjælp av revers eller stopp på banden måste Kjell gå ut på dem och lyfta eller anvænda kran VILKET JAG GJORDE IDAG ÅMG! Observera att jag inte gjort sista provet æn pga orkar inte læsa klart boken, så jag får absolut inte, men Tron/Torn ba "æsch" och så kørde vi. Jag skuttade och fnissade och pep och Tron/Torn skrattade åt mig.

Sen gjorde jag fel och betedde mig som en idiot.
"Nu kænner jag mig dum så jag kommer aldrig gøra fel igen" sa jag.
"Jo det kommer du" sa Tron/Torn








Jag låtsas som att ni bryr er om alla detaljer kring min dag i fabriken. Yez yez

Hemma från førsta skiftet nu. Jag jobbar i en stor byggnad (som ær del i en ænnu større fabrik naturligtvis) med stora maskiner, och det ær bara två pers som skøter alltihop och det ær ungefær jættelæskigt då jag snart ær en av dem två. Har gått runt bland vrålande (kommer va døv nær sommaren ær øver, palla hørselskydd osv) maskiner och gigantiska knivar och klættrat så høgt att svindeln tog en timme på sig att gå øver. Man ba YOLO, fast mer YOLOWHTBTATO - You Only Live Once Which Happens To Be Today And Today Only, før så kænns de ba.


"HERREGUUUD!"
- Jenny, hela dagen, hela tiden

(ps. så ska snælla barn inte sæga)

Jag ær en familjekarl på 50-talet

 Førsta dagen sjælv i Norge avklarad och nu idag (om en timme! waah) væntar jobb på fabriken. Men innan det hann jag med några timmar i solen och promenader ut på landet.

 Tre minuter tar det så ær du i ute-på-landet-idyll vilket ju inte ær helt fel. Dock ær två av de minutrarna monsterbackar som det tar cirka 30 minuter att återfå andan ifrån. "It's good for your legs" sa mostern. "It's bad for my life" sa jag.


 Vi kom ut till en liten bondgård dær man kan få klappa høns och køpa ægg och honung vilket ju ær trevligt.


 Miljø som går att vænja sig vid ja tack. Det bør tillæggas att jag efter promenad blev bjuden på te och shepards-pie och norsk glass i solen. Man ba fett najs.

 Jag fick en fin utsikt och ett eget sovrum med en to-die-for-sæng som ær to die for.

Nu sitter jag hær och væntar på min morbror som ska køra mig till jobbet dær jag ska vara fashionista och dricka latte dagarna i ænda. Man ba fett najs.

NEERÅÅ. Ska bli upplærd nu i juni så jag kan kan skøta alla maskiner och procedurer sjælv juli frammåt. Inte nervøs. Noll press. Ær van vid sånt hær så det blir asbra.

Elleh.

S T U D E N T E N S L Y C K L I G A D A G (A A A A R)

Jag vaknade fyra timmar för tidigt och bestämde mig för att inte ha någon bh på mig. Tänkte "fett mycket 70-tals feminist bränn BEHÅÅN" men sen vaxade jag benen och plopp sa bubblan som sprack.


Jag fixade mig mindre denna dag än jag gjort alla andra dagar detta år och kom sedan försent till champagnefrukosten vilket var okej för jag hade ingen champagne och fick en mer storslagen entré än resten av klassen då jag sprang över ett gräsfält med vinden i kjolen rakt mot dem (vi kan låtsas att det var vackert)



Klassens fotades i parken och Sören stod bredvid och tog kort med mobilen och sa "mot Sherwood skogen" varpå jag svarade "och vidareeee" men det var från fel film.
Efter att vi fotats grät jag och så sprang vi vidare till avslutningen där våra lärare sjöng för oss och rektorn höll ett så fint tal att hon bredvid mig hulkade och snorade. Vi tog emot våra betyg och jag som var säker på samlat betygsdokument, men fick slutbetyg grät igen och tvångskramade rektorn på scenen som verkligen ville få mig att låta bli. "Män vad gööör DUU???" sa en när jag klev av scenen.


Efter att ha skuttat i klassrummet ett tag var det vår tur att springa ut i folkmassan. Jag blev blyg pga stor folkmassa och fnissade tills jag hittade min skylt (med tillhörande familj). "Yäää" tänkte jag och fick kramar av mina kram-skygga bröder.
Efter att ha blivit sen till frukosten passade jag på att bli sen till flaket (till mitt försvar hade vi inte satt en tid utan alla andra hade bara synkroniserad magkänsla vilket jag glömde fixa) 2 timmar skrik och fuldans senare var jag täckt av vin och cigarettbrännmärken (i plural) och låg svimfärdig på trottoaren tills far hämtade mig och tog mig till världens mysigaste mottagning (som råkade vara min egen). Gäster kom och jag blev rörd och alla i hela världen var fina igår (kanske Esther var finast ändå "Jag är så glad att du lärde känna Esther" sa mor idag. "Jo jag meed" sa jag efter några "heh heeEEÖÖÖH ååkejjjjeeee???")


När kvällen kom var jag så trött att ögonen gled bak i huvudet så jag sov och vaknade tretton timmar senare till en verklighet där jag inte längre går i skolan och nu med största sannolikhet antagligen är en vuxen människa. Crapidapidap sa jag när jag insåg att det innebar att jag ju faktiskt börjar jobba om fyra dagar i grannlandet och då också måste spendera både dag och natt med att skriva klart mitt sista kranförarbevisprov. för så ser verkligheten ut just nu. 

Som såklart blir vad man gör den till.