skajpar med Milisen "printscreena nu" sa hon.


Vi var blonda asiater och blonda emos.
För jag har blivit blond.
Fortfarande på citron-stadiet. Men sånt kan man leva med.

Det var en jul i år med



Kompisar!

Min mul var säkert lika jysig som er, så det behöver vi inte gå in på för mycket. (fast notera att jag kommer komma in i panik-nostalgi om ett par dagar och detaljerat beskriva allt ändå)

...Och nu märkte jag att jag skrev fel. Men det lät kul så jag känner lite "låt stå". För all del!
Förutom min lilla julhälsning med världens för tillfället sötaste barnunge (väldigt övertydligt ord egentligen) så tänkte jag quota en bok far min gav mig.

"Guds plan med din sexualitet, ditt känsloliv och din renhet"

JAHA PAPPA

ha ha ha

Sanna sjöng och jag applåderade stolt och filmade, det var roligt

Idag har det varit Thorengala och alla flickor klär sig fina. Jag hade på mig klänningen mor sydde efter teckningen jag gav henne igår. Jag döper den till "boobie-klännigen" då uringningen var så låg att jag inte kunde ha någon bh på mig. "Detta blir spännande" tänkte jag. Fick ytterst lite ögonkontakt (lol) men jag kände mig fancy så det får väl gå.

Senare ringde far min och ville bjuda mig på kinarestaurang. "Kejrå" sa jag och fick sen vänta på stan i en timme innan de anlände. Frusen om rumpan satte jag mig på varma gubben och åt mjölkchoklad vilket är en oviktigt detalj, men trevlig ändå.

På väg till restaurangen, när jag gick över bron samtidigt som jag tänkte på hur modig jag blivit som vågar gå över broar, trillade jag i slowmotion framför ett rökande par samtidigt som vi såg varandra djupt i ögonen. Det var bara jättekonstigt. Så konstigt att jag under tiden tänkte "det här är jättekonstigt". Så konstigt. Det gick liksom inte att hejda men tog så lång tid. Två gånger trillade jag också! I rad! I slowmotion! "Lilla vän. Akta benen!" ropade dem. "Ja du" sa jag mitt i fallet.

Ps. Hittade hockeypulver som är salt och inte sur och är mycket glad för det. Ds.
Ps ps. Hittade Fleetwood Mac tröja, men inte bara det! Det är från skivan Rumours också! Emilia vet hur jag knarkat den, och därför kändes det inte mer än rätt att bära den över magen också. Nöjd tjej. Ds .

jag lagade risotto för första gången idag. femdubbla mängden ost så är du där


Att göra på två timmar:
  • Sy klänning from scratch (help mee mamma)
  • Komponera medley med Sanna till Thorengalan imorn
Kul att man inte går över sin kapacitet som männska i alla fall. Jag kan ju både sy och sjunga så nemas problemas.

l o l

+ lite berlin-bilder














Okej så jag hade verkligen inte tänkt att fortsätta på "potentiell dödsfara" temat, jag lovar!
Men! Imorse hände något som faktiskt på riktigt kunde ha inneburit temporärt/inte lika temporärt pulsuppehåll. Jag var nämligen mycket täppt. Näsan var lika oanvändbar som alla för stora klackar i min ägo som numera trängs i min garderob. Den kändes lite "Ja hej, jag campar på ditt ansikte ett tag, äre okej elleh? Har semester vettu"

Hursomhelst. Noll luftcirkulation. Så när halsen sen började svälla kände jag hur jag blev aningen nervös. Jag var ensam hemma, och hade ändå hoppats på att livets slut skulle ligga långt i framtiden. Mest var jag väl orolig över det faktum att ifall jag skulle kvävas här och nu skulle det stå "cause of death: snor" på mitt dödsbevis. (Finns det? Födelsebevis, sen dödsbevis? Näää?) Så allteftersom syret togs upp snabbare än det fylldes på började det svartna för ögonen. "Detta är helt sjukt" tänkte jag för mig själv samtidigt som jag skrattade inombords. Jag föreställde mig min begravning och hur mor min suckar tungt och beklagar sig "Ja, hon var ju aldrig ett stort fan av nässpray. Gjorde ont i näsan hon, plus att det ju fick henne att nysa så förfärligt, så det går ju att förstå och relatera. Det är ändå inte så bekvämt när näsan gör ont, och att nysa kan ju störa om man försöker hålla en seriös konversation osv. Jättejobbigt egentligen. Men hon höll ju faktiskt fast vid sina värderingar till slutet, och för det måste jag vara stolt"

Ha ha ha ha ha och så vidare!

Men jag dog inte! Halsen öppnades upp och gav samma känsla som när en damm brister kan jag tänka mig. Jaaa eller samma känsla som när man.. Andas.. Ungefär.

vi får se helt enkelt

Innan jag går in på mina dödliga symptom kan vi alla minnas dagen Jenny fyllde sjutton. Det var en fin dag, Emilia låg i sängen bredvid och vi fick jordgubbar och godis till frukost. Sen råkade Jenny vakna halv sex och var akut-kissnödig, men ville vänta till det att familjen kom och väckte henne. Kul var det sen att familjen gav Jenny en sovmorgon och väckte henne först vid elva. Man kan dö av spruckna blåsor har jag hört.

Och så kan man dö av hjärtattacker. Lyckligtvis fick jag ingen, utan blev lite förkyld istället. Men, fränder, än är inte faran över. Det svartnar för ögonen! Jag tappar balansen tillfälligt och så upp igen.

Hjärncancer.
Eller så är jag väldigt trött.
Eller så är det hjärncancer.

Norge var lite enfärgat imorse (men en plusgrad fick vi. tack tack, sa vi)

Jag borrar huvudet ner i en kudde och försöker att inte skratta. Någonsin igen, helst. För när jag skrattar får jag lite ont i hjärtat och då blir jag en paranoid hypokonder.
Det kan hända att jag har en förkylning på ingång.
Eller en hjärtattack.
Så tills vi vet vad är jag dödsallvarlig.
Så här allvarlig: ...

har nu checkat av årliga dosen av alla sporter involverande skidor och norrmän som finns. sjukt bra när morbror fixat 30 sportkanaler. variation i vardagen. så fint.

#nofilter #nomakeup #color # beautiful #sunset #rainbow #christmasfeelingxoxoxo #blö


Heja Sverige

Vi åkte till Norge, Nu i efterhand har jag ifrågasatt varför, något som inte slog mig in the moment. Vi har nämligen varit där tre gånger i höst... Och denna gång bara för en dag.. för att sen åka i sju timmar i en alldeles för liten bil med alldeles för många långa människor.

Men nejdå! Vädret var härligt enfärgat och morbros hus var cozy. Plus att dem bjöd mig på kakor såatte, all's good.

(Till Jenny: I framtiden, lämna bloggen ifred tills alla hatkänslor från långa bilturer försvunnit. Eller tills du ätit något.)

Et tu, Brute?

Asså.

Nu vill jag ju vara jätte-exalterad och sjunga sånger om nya bebisen som kom i natt, och missförstå mig inte, jag ska vara jätte-exalterad och sjunga sånger. Men just nu sitter jag i Sannas säng och känner mig förådd.

Familjen åkte och hälsade på bebis i Enköping utan mig.

(!!)

Vad i hela!!??

Varför grupparbeten suger

Japp! Hon där Jenny la ju ner en himla massa tid på det tråkiga ämnet feodalism! Satt och ritade diagram gjorde hon tillochmed. Ja, nämen det är ju bara lite fint å se att man får lön för mödan. Ha ha ha, ja ja MVG-barn, chilla lite nu

(men ni ser ju kommentaren)

(ni ser va??)

bu

Storebrors bebis är två dagar sen och jag blir lite nipprig

Kan inte sova för drömmer om barnafödande och vatten som går i minus trettio och bebisar som får bo i mitt rum för vi är fattiga på 20-talet och måste värma varandra med kroppsvärme, och eftersom jag var den hetaste (heh) så fick jag ta hand om alla barn, och snöoväder som får bilar att köra av vägen och min familj dör eller teleporteras till Ryssland (som tydligen fått sitt namn efter en viking-släkt. HAHA hur coolt?) och så får jag aldrig se dem mer.

Asså ha ha ha, godnatt

känner lite åh ma gad så söta (särskilt emilia) (hahahaha)

Jag fick ett brev igår. Nej, fel. Jag läste ett brev igår, där det stod att om jag inte betalade räkningen samt de tre påminnelseavgifterna (lol) jag fått inom tio dagar skulle saken gå vidare till inkasso. "Oj" sa jag och kände mig väldigt vuxen, fast på ett mer lyxfällan sätt än något annat. Så jag plockade fram bankdosan och kände mig återigen mycket vuxen, minus det faktum att far min fick sköta alltihop för att jag inte förstår något, men detaljer detaljer.

"Oj" sa jag igen när det visade sig att jag var ungefär jättepank. "Hur hände detta?" sa far. "Dajm och kaffe?"sa jag. Hursomhelst visade det sig att brevet skickats den sjätte. Och igår var det den tjugosjätte. Så jag skrattade högt och drabbades av vuxenpanik. Mina föräldrar suckade tungt då de såg min framtid passera revy.. Sen betalade min far för mig och jag grät som en bebis och frågade vad han ville att jag skulle baka åt honom. Ha ha ha
Det var kul.
På sitt eget lilla sätt, ni vet.

/Mogen_chey_94_princessglitter_pandaXoXo

Garfield minus Garfield, aka världens sorgligaste historia












Jag gjorde just en skål med hummus. Till bara mig. Den står ba i köket och väntar. Mmmhummus. Och våfflor. Blir lite fnittrig.

halva ögonbryn och väldigt lockigt hår (dock inte troll-barn denna gång. Next time, next time maj fränds)

"Didn't you say that you learned your lesson from last time you shaved of half of your eyebrows?
"Shut up Dejvid"
"Wow, you look completely out of it.. You eyes are... But hey, did you do something different with your face?
"No. Nothing. I'm wearing nothing"
"Well whatever it is, I like it better"
"Shut up Steven"

Så jag försov mig och missade nationella i fredags. Skratta åt mig, gråt med mig så går vi vidare.
Lillebror har skaffat Netflix! (som jag av okänd anledning ständigt blandar ihop med nya bond-filmen)
Typ "Ska vi se på tjenare kungen på Skyfall??"
Sey wat?
Men det är kul anyweys. Storasyster allmänbildar sig genom hundratals dokumentärer om viktiga saker, vilket man väl kan säga att jag också gör.. Fast genom hundratals avsnitt av Buffy istället.. Ja.

Nu ska jag i äkta lördags-anda fortsätta städa min garderob, eller se på Skyfall.. Och då menar jag Netflix, uppenbarligen.

Utdrag ur Jennybennys skoluppsatser

Jag sitter i skolan och tar igen de miljarder rester jag samlat på mig. När fingrarna blir för uttråkade av enformigheten i att sitta och skriva i timmar tittar jag igenom gamla uppsatser från ettan.

"Kondition eller ”flåset” är något man använder mycket i dagligt tal. ”Jag har kondis som en myrslok” är till exempel ett uttryck jag personligen använder ganska ofta. Fråga mig inte varför, det låter helt enkelt rätt."

"Stjärnblom. En stjärna och en blomma på samma tallrik. Det blir för mycket av det goda. Fy tusan!"

"Jag är fattig. Som ett gatubarn, minus att vara hemlös och omyndig.  Mycket är jag, föräldralös, formlös, lössläppt, men inte hemlös.

Haha, asså, jag känner lite vad i hela?

Jaha

poff så var det väck

Så jag kapade håret i måndags.

Om det är världsskönt?
Om folk tycker att jag ser ut som en femåring?
Om jag lyckligt snyftar över okluvna toppar?
Om herrarna i min familj är mycket onöjda?

Svar ja.

Yeh

okej så idag...

(men du så mysiga)
  • Har Hibbe och Bengan bott hos oss i 6 år. Jag tror det blir tårta. Hurra för det!
  • Missförstod jag vad föremålet i min hand var, och råkade därför använda en vibrator för att massera min stela nacke. "Så typsikt Jenny" sa klassen. Jag kände dock att detta definitivt aldrig hänt förut.
  • Spenderade jag 200 kronor på café. Vad i hela, kände jag. Sen förklarade mens-appen det för mig.
  • Lever jag fortfarande på att min lärare refererade till mig som sin älskling igår. Kan  hända att det involverade fyra personer till. Men det spelar ingen roll. Teachers pet.

whenever in doubt, back to basic

(vill nästan be om ursäkt för alla crappy webcambilder som invaderat min blogg. Men jag känner lite bah, det är min blogg och jag gör som jag vill. lololololol xdd)

Det är så här att jag har listor för nästan allt. I varje situation som kommer i livet, finns det en relevant lista att tillämpa. Gärna på färgranna post it lappar då dem går och klistra fast lite varstans.
En sådan lista jag har kallas "no no's" vilket är en lista över saker jag inte ska äta om jag försöker vara hälsosam.

Så ifall man tvekar, kolla på listan. Mycket tidssparande osv.
Som idag.
"Tårta?"
Kolla listan!
"Tårta!"

Typ så. Vattentätt.

HD kvalitutta for the win. yeh


Jag åt just en pannkaka. Fylld med ost. I mängder. Toppad med florsocker.. och sirap.
Vaggade fram och tillbaka som om jag läste torah och mumlade "Tack Gud för att jag lever. Tack Gud för att jag lever"
...
Tror indianerna står och hoar i vassen.

Ha ha ha

...Och det var det busigaste jag gjort idag

Jag: Ah jag ska gå nu
Mor: Okej
Jag: Japp, csn mamma!
Mor: Ses sen!
Jag: Mehehe

som en parentes kan jag upplysa om att ifall man skriver "b" i min webbläsare så kommer det fram "boysofdisney.tumblr.com". Vi lägger till en "no comment" på den va?

Jag kallar denna "barnmisshandel"
Folk vill kanske argumentera att han i själva verket var en halv sekund ifrån att nysa och att mor hans försökte muntra upp honom med en leksak osv. Men vi vet sanningen.

Nu ska jag bege mig för att vandra i skogen. Himlen är vackert domedagsgrå och temperaturen förträffligt rå. Omedvetet rim! Win!

Ha ha ha

Ja ja. Hej så länge.

var? när? hur? varför?







Alla barn vinkar till  helylle-duon!

Jag dör.

glad tisdag

synd bara att flickan känner sig sjuklig. let's not bry oss om det

Idag är det höstmarknad vilket jag sett fram emot sen förra höstmarknaden.
Munkar och strössel mellan tänderna råkar ju vara två av mina favoritsaker här i världen, strax under harar, svanskålar och jordnötssmör.

På tal om svanskålar hade jag en fruktansvärt jobbig dröm härom natten.
Jag var på en marknad (okej, har varit lite i farten över marknaden ett tag nu) som var enorm. Allt under ett stort tält. Mat, väskor, mat, mysiga stolar och.. Svanskålar!
Jag var VIP och fick ett tält ordnat fyllt av svanskålar. Asså, det var tusentals, och så fina!
"För dig Jenny! Alla världens svanskålar!!" sa dem.
Jag dog gladhetsdöden och dansade i strålglansen tills belysningen dämpades och bakgrundsmusiken blev dramatisk.
"Men" sa dem. "Du får bara välja en svanskål!!!"
Förfärat skrek jag och satte händerna framför munnen.

Sen vaknade jag.

"You look so out of it" sa dem "Your eyes look crazy" sa dem

Jag vaknade sent och åt fisljummen gröt och drack fisljummet kaffe
Sen kom jag sent till skolan och skrev historia-prov jag inte visste att vi skulle ha.
Skrev utförliga ursäkter på varje fråga gjorde jag. Artigt och fjäskigt, så som man bör.

Vänner och ovänner

Jag beger mig nu till begravning för att säga hejdå till en av de viktigaste människorna i mitt liv.

Wish me luck

Jag köpte begravningsklänning och såg på Avengers och åt en banan

Nu i kvällstimmarna lyssnade jag på musik.
Glad blev jag när jag insåg att en av Nancy Sinatra låtarna var en Jenny-låt.
Det är nämligen ett känt faktum att ingen låt om diverse Jennys har något positivt budskap.
"Äntligen!" tänkte jag och vickade på öronen i koncentration.

Hon sjöng:
Jenny couldn't have any children, so she gave birth to the blues every night.
John was always there to wipe away her tears, while she sang, in the spotlight.
Entertained nightly in piano bars, and at one time, Jenny thought she could have been a star.
But she couldn't leave her man for anything. Because without him, she knew she couldn't sing.
She played piano and he beat the drums.

Suck och så vidare.


Julia 18 Julia 18 Julia 18 Julia 18 Julia 18 Julia 18 Julia 18 Julia 18 Julia 18 Julia 18


Idag fyller fantastiska Julia 18, vilket naturligtvis bör uppmärksammas.
För att hedra denna extraordinära händelse tar vi en sväng tillbaka i tiden, till då vi var sju år. En berättelse om två flickor, på rymmen. Dadadadaaaam

På rymen
"På lördag då var jag häma hos Julia.
Klockan 6:30 då rymde vi, vi tog med oss matsäck.
Vi gömde oss, klockan 7:30 så gick vi in igen.
Vi lekte i kojan och gömde oss bakomm en buske.
Vi lekte med Moncy och Julias doka."

Grattis kära (inte käre) vän. Förlåt för att mitt snor stod som en barriär mellan oss idag. Jag lovar att baka en tårta till dig med tredubbel glasyr, som man bör.

(Førresten har bloggisen 1-års jubileum idag. Grattis bloggisen)


Jag sitter i Norge och ær ledsen och førtvivlad.

Det blir bættre så småningom.

Vi hørs sen.

min lärare sa fy skäms till mig idag, följt av ett "NEJ! jag ska inte moralisera!"

Gissa vad?

Jag hittade mitt sims som varit borta i typ ett år idag!

Ja. Egentligen blev jag inte väldigt upprymd över detta faktum. Det var mer av ett rungande "jaha".
Men men. Hellre en fågel i handen osv.

På tal om sims. Häromveckan satt mor min, jag och amerika-dejvid vid köksbordet och pratade om.. ? Jag vet inte, oviktiga saker. Men! Så börjar mor min prata om mitt föredetta något överdrivna kärlek till ett visst simulations spel.

"Don't do this mom" sa jag. "Hohoho and then, and then.. she does..sims! behind closed doors, hahaaa"  sa hon och plötsligt spred sig en enormt obekväm tystnad.

Dejvid "Heh, akwaaard"

Varför denna obekväma tystnad, frågar ni er? Jo! Dejvid trodde att mor min talade om hur jag "do sins behind closed doors" vilket nu i efterhand är ungefär det roligaste jag någonsin hört.

Det var det.

Skratta på ni.

åh my gad, the killers nya album kom ut idag och det är exciting (sen fyllde bästa kompisen år också, sånt bör ju uppmärksammas)



Så vi gjorde en nördig film som celebration! Whee

Ska man köra ett "i övrigt" skulle det handla om hur jag faktiskt bråkat och gnällt hela dagen över att få en kanin vilket typ kändes som att resa tio år bakåt i tiden. Lite som när man stod på knäna och bad mor sin om att få behålla sin maskfarm. Minnen.

jag har ungefär ingenting alls att säga. Ville mest ha en ursäkt att lägga upp en gif på mig som pillerskakande emo. Yeh.

Sitter och trivs i skolan med en hembakt bulle i munnen. Tror nån fröken varit snäll. Det stod en korg framme och jag kände lite "no questions plis" över hela situationen. Ta en bulle och var tyst.
Jag kan ha läst detta lite fel.
Men antagligen inte.
(Alternativt kan dem ju menat: VIP Jenny)

idag var fars kalas: tårta och bebiskinder. yeh


Sitter i detta nu och ritar (tuschar? hursom är jag sämst på det hahaha ja ja. Oblandad saft sa flickan som drack ut flaskan. Eh) en vit esther med rosa hår och blir rörd till tårar (på riktigt) över hur okluvna mina nyklippta (läs: massakerade) toppar är.
Hur mycket försvann? Jag vet faktiskt inte. Det var en kluven topp åt gången och plötsligt låg där ofantligt mycket hår i vasken och håret täckte inte längre tuttarna.
Ojdå ojdå.
Men whatever. Hår växer.

(Förresten så har jag börjat dricka kaffe igen. Svimmar/spyr inte längre. Det kallas framsteg vänner)


"Du har inte varit aktiv på devote på mer än 3 månader. Om 2 veckor inaktiveras ditt konto och därmed släpps ditt eventuella bloggnamn och blir tillgängligt för alla" sa ett mail till mig.

"Kommer alla heta mediokert nu!??" utbrast jag, bestört om något. Hur stor chansen är att någon annan än jag faktiskt vill ha det bloggnamnet, vet jag inte. Antagligen ofantligt stor.

Hursomhelst fick jag då nypa mig själv i nackskinnet och logga in på min bortglömda blogg och rädda den från giriga namntjuvar.

Let's vandra lite mer än ett år tillbaka:

"När jag vaknade sträckte jag ut händerna framför mig och stönade. Som en zombie.
De närmsta femton minutrarna låg jag i trans, helt förundrad över mina händer och fingrar. "De rör sig när vill att de ska röra sig. Jag kan bestämma när något ska röra sig. Jag kan känna det. Jag har känsel. Jag finns"
Något i den stilen.
I övrigt har jag ätit en hög med skånska pepparkakor. Typ kaka och mat kombinerat. Briljant."

I övrigt kan vi sörja över hur lite människan förändrats. Mogna med åldern osv.

"Varde tisdag" - och det vart afton, och det var morgon, den andra dagen

Okej så vi har för tillfället två inneboende (uteboende?) som är schweiz/belgisk/holländsk/tysk/fransk/amerikanska fransktalande amerikanare.

Efter ett missöde i skolan (kräktes ner toaletten lite) kom jag hem tidigt från skolan och gick och sov i tre timmar.

..Men det har inget att göra med historien överhuvudtaget! Heeh

Hursomhelst. Dem har en hylla i kylskåpet till deras mat osv. och idag så gick jag, i en förgäves jakt på något sött, till kylskåpet där deras hylla är (..kan man bara säga när man bor i ett hus som har kylskåp och frysar i plural) och vad tror ni jag fann?

Nutella, jordnötssmör och ost!

Ha haa!

Vad äter fransktalande amerikanare?

Nutella, jordnötssmör och ost!

Sjukligt roligt.

Hello fair lady



Du glömde platåisarna här in Sweden. Finders keepers? Inte?
Jag barnvaktar dem så länge då!

Och nu när jag ligger här i sängens trygga vrå hör jag att Matte ligger och ser på youtubeklipp! (inte väldigt ljudisolerade rum)


Det var en gång en dörr.

Klockan var ett, det var mörkt och Jenny skulle gå in genom denna dörr.
Jenny brukade ofta gå in genom dörrar, och denna dörr skulle inte vara något problem för en så dörrs-van tjej som henne.

Men trots att hon gått igenom så många dörrar förut klarade hon inte av att stå ens två meter ifrån denna dörr.

Ni förstår, Jenny var medveten om att hon är lite rädd för insekter. Vad Jenny inte visste var att hon är väldigt väldigt rädd för insekter.

Särskilt, må vi betona, är hon rädd för malar.

Och på denna dörr satt en mal som var, om inte minnet spelar henne ett spratt, 10 cm stor.

Okej, kanske inte. Men i alla fall två.

Snipp snap snut så var sagan slut.

Not.

Hjääälp vad min värdighet sjunkit ikväll. I 40 minuter satt jag lutad mot pappas bil och grät, och när jag säger grät menar jag värre än vid sista scenen i Armageddon, vi pratar hulkningar, snor som rinner och mascara ut till öronen. Både på grund av malen och det faktum att jag var otroligt kissnödig.
Jag försökte ringa Matte, jag tänkte att han kunde öppna dörren åt mig så jag skulle slippa sträcka ut handen mot dörrhandtaget som var beläget bara en decimeter från skräckmalen.

Och efter att ha lämnat fem smått panikartade meddelanden om hur jag säger upp syskonskapet om han inte kommer inom fem sekunden insåg jag att jag ringt fel nummer.

Så jag ringde rätt nummer.

Men han svarade inte ändå.

Äcklet ligger och sover tjugo i två en torsdagsnatt. Vad är han för bror, tänker ni? Pfft, I know right?

Och innan jag gick för att sova på balkongen (helt seriös) gjorde jag ett sista försök att få bort malen genom att kasta småsten på den. Smart tjej. Dock inte särskilt träffsäker visade det sig.

Jag satte mig i fosterställning och laddade upp modet till max, ställde mig upp och rusade fram mot dörren, och bröt ihop och sprang tillbaka till pappas bil och grät floder.

Nu bör man fråga sig vad det är för fel på mig. Hah, jag vet inte.

Slutligen tog jag av mig min tröja (lol på det) och band den för ögonen och sjöng bad boys för mig själv   nnan jag tog fem stora kliv mot dörren och drog hårt i handtaget.

Det var låst.

Alltså, tillåt mig att skratta. Heeh ehhee hhheh
*Host* hursomhelst.

Jag ringde och väckte mamma och fick henne att öppna dörren åt mig varpå jag rusar in och landar i tvättstugan där jag ligger i en klump och hyperventilerar.

Jag beskriver situationen jag varit med om och hon ser på mig som om jag just... Suttit på uppfarten och gråtit för att jag inte vågade öppna dörren. Ja ja!

"Varför ringde du inte på en gång?" frågade hon.
"Men jag ville inte vara.."
"Överdramatisk?"
"Precis!"

Ps. Matte du är en douchebag

besvikelsen var total

Mor: Men Hiyab, vill ni inte se på Bolt då?
Jag: BALTO!!??
Mor: ..Bolt
Jag: ..Åh

vill du ha en chokladboll? frågade mor. man ba, eh ja.

Gosh Jenny, is that you?

Ja.

Jag har denna afton tittat på ytterst intellektuella och stimulerande program.
Förresten, vad är motsatsen till intellektuell?
*googlar*
...Ointellektuell.

Jaha! Så spännande var det!

Hursomhelst.
Boven i det första programmet åt kompisens flickvän.
Boven i det andra programmet hällde, jag citerar "äckel päckel slem" på en sten.

Stick with the bumbibjörns.

"Jag ser lesbisk ut" sa jag till storebror. "Säg inte ja" sa jag till storebror.



Så jag brukar vara sminkad. Brukar ha klänning på mig. Brukar ha strumpor i gympaskorna.
Men just igår hade jag inte det.

Så jag satte på mig systers för stora jeans, en svart tshirt och en kavaj, för det var kallt. Jag hittade inga strumpor och orkade inte böja mig ner för att knyta skorna.

Det var det.

Ni undrar om ett fint gammalt par på gatan viskade till varandra att jag såg ut som en flata?

Hahahahaha

Nej

livet leker ba

Ni ba: Wazzap?
Jag ba: Migrän
Ni ba: Jaha?
Jag ba: Mmm
Ni ba: Är det inte Europa konferens nu?
Jag ba: Mmm
Ni ba: Borde du inte vara där och äta glass nu?
Jag ba: Mmm

är geniuint upprörd och trycker hårt på tangenterna

Bästa bilden på oss... Ja. Vad ska man säga? Vad ska man säga? 
(Photogènique! eh) (Viser helt enkelt bara ut så) 

Hursomhelst är vi mitt uppe i ett bråk just nu. 

Det började med att jag skulle berätta in i minsta detalj om en sjukt tråkig film jag sett, och han satt och knäckte näsan istället för att lyssna, och det slutade med att.. ja, okej, det var hela konflikten. Men låt er icke luras av mitt odramatiska uppmålande av situationen! Det blev så högljutt att far min kom ut och skällde på oss (mig) för att vi (jag) förde så mycket oväsen.

Om ni undrar om Mathias under hela bråket egentligen bara satt tyst och knäckte näsan (douchebag) och det var jag som bråkade och var allmänt högljudd på egen hand, så fnyser jag och viftar bort er. Shaddap you face.

"hon märker säkert inte att jag snor hennes spotify"


Haha.. oops.

In other news så kom storebror med familia hit idag för att överlämna rosa 18-års gåvor. Det var fint.
Finare var det som hände när de skulle åka;

"Hiyab är choklad, och du... *lutar sig in och pussar mig hårt på kinden* är äppeljuice"
- Sibelle

vaaaar finns min väg nånstans?

Okej, så jag hade något att berätta, men jag glömde allt för det är Pocahontas på tv.

...

Jag drar

Jag stukade tummen igår. (tumme är ett konstigt ord) (bebis-ord typ. jag stjukade min wiwwa pumme)

Så här gick det till: 

1. Jag skulle stänga balkongdörren
2. Jag tog i hårt för balkongdörren är seg
3. Jag missade handtaget
4. Jag slog handen hårt i väggen
5. Benen smulades sönder
6. Jag trillade på rumpan och fick ett blåmärke
7. Alla skrattade åt mig

Meanwhile in Norge



Är nu hemma efter ett smärtsamt händelserikt besök i grannlandet.

Jag fick sitta i framsätet på vägen dit. Längst fram dvs. Hej vuxen?
(Pfff nej det har inget att göra med onaturligt långa lemmar som inte går att få in någon annanstans. eh)

Greetings fråm Norwey.

Jag campar i morbrors soffa, äter farmors brunsås och blir bjuden på fika fem gånger om dagen.
(Kan ha något att göra med att folk tycker synd om mig när jag går dubbelvikt och gråter på grund av döds-mensvärk som slog till så lägligt i förrgår. Folk tröstar och jag går ständigt med en bulle i munnen)

Jag känner doften av farmors morotskaka. (Eew) 
(Skojar)
(Bäst)

(Kommer bli fet) 

okejsåjagfyllerårochdetärganskaexcitingsåatteja



etcetera etcetera och så vidare

(Ps. Har inte varit en brat so far. Vi får se hur det går)

Nördproblematik som inte räknas som problem men känns väldigt problematiskt och faktiskt inte går att fixa, fast det spelar ingen roll egentligen, fast jag bryr mig ändå. Det var allt.

Mor: Varför sitter du och stönar Jenny?
Jag: Åååh asså jag förstår inte vad som händeer! Varför går allt fel??
Mor: Vad är det!?
Jag: Mina simmar är bortom kontroll
Mor: ... Du spelar sims medeltid...
Jag: Ja? Hursomhelst! Först gifte sig trollkarlen med läkaren, och flyttade in i trollkarlens torn, sen dog läkaren! Så ett av hennes barn fick ta över läkarrollen, men bodde fortfarande kvar hos trollkarlen. Så trollkarlen fick gifta om sig med drottningen, och flyttade in i slottet, så kunde läkaren få bo i trollkarlens torn, och så fick läkarens ursprungliga hus stå tomt. Men så flyttar läkaren med och lämnar hennes barn kvar i trollkarlens torn, vilket inte går, så dem flyttar till byn och så får vi aldrig se dem mer!
Mor: ...
Jag: Jaha tänkte jag, och lät läkaren gifta sig med barnens pappa, handelsmannen, och flytta in hos honom, varpå hon tar med sig drottningen, som inte ens är släkt med henne OCH drottningens barn men lämnar KVAR trollkarlen, hennes pappa, i slottet! Fattar du eller??
Mor: ...Jo
Jag: Dessutom fick inte alla plats hos handelsmannen! Så läkarens lillebror försvann!
Mor: ...Ja
Jag: Så nu bor drottningen, läkaren, handelsmannen och drottningens barn hos handelsmannen, trollkarlen bor i slottet, läkarens barn är borta och trollkarlstornet och läkarens hus är tomt.
Mor: Ditt liv är så komplicerat
Jag: That it is

tja tja matbloggen

Såee jag har ätit i princip samma sak i över en vecka nu. Den har genomgått diverse mikroevolutioner dock.
Det började som en spaghettigratäng med kyckling och spenat och gick över i en ost och spenatsås och har landat på en gräddsås med kyckling och spenat.

Spenaaaat????

Ja. I like spenat. Det smakar dessutom luft och är jättegrönt=kul/nyttigt? Yes.

Det var det.

I övrigt har jag fått reda på att min mentor (som ser precis ut som Britta Persson fast med glasögon och utan pottfrilla) fyller 40 i år, och inte 30 som jag trodde. "Jag är ju trebarnsmorsa!" sa hon efter mitt "whaaaa???"

(ps. Emilia kommer hem om jättesnart och jag dör av excitement)

sen såg vi en överkörd skata och jag skrek högt och ojade mig och höll för ögonen

Min dag i mat:
Dagen började: Aaaah nyttig daaag. Nyttigt... är... gröönt... är... spenat?
Spaghetti med spenatsås (låter sjukt ogott men smakar fresh)
Dagen fortsatte: Hmmm sugen. Men nyttig? Typ frukt? Mogen kravbanan? ...Jag vill ha en grön och besprutad. Okej! Ny plan! Jordnötssmör? Nej, det är inte nyttigt. Chokladmousse! Eh. Nyttig... Chokladmousse?
Första gången på länge jag höll på att kräkas upp något pga äckligt. Frågade far och bror om dem ville ha resten, men då dem sett mig springa till toan med handen för munnen tackade de nej och mumlade något om dålig säljförmåga. 
Förstår dock inte var det gick fel. Vid keson kanske. Fast vart kom saltet ifrån? Jag hade inget salt i... Tror jag.
Vid närmre eftertanke kan jag ha blandat ihop socker och salt. 
Dagen slutade: Julia har sommarlov! Vi måste fira! 
Så vi gick till Mc Donalds (insert laugh) och satt kvar till de flesta i peronalen åkt hem och diskuterade oviktiga problem och drack lightläsk.

Asså ja.

Så vi är typ ett par nu



Jag vet inte om det faktum att 40 sekunder sammanfattar de veckor som gått ska vara något bra eller dåligt. Händelserikt liv typ. Pluggsola, peta på ringen i örat, få infektion, tycka synd om mig själv och äta glass, få feber, få för mig att infektionen vandrat upp i hjärnan och att jag kommer dö, flippa ur, äta glass, peta på ringen i örat.

Eller! Jag såg på sjätte sinnet också ,för första gången, för att den gick på TV. Var alldeles jättesäker på att drömma om spöken men istället drömmer jag en mycket grafisk dröm om hur jag tvingas gifta mig med mina bröder (i plural) och bli kannibal (igen!!)

Detta har alltså hänt två gånger denna vecka och båda gångerna har jag vaknat av att jag panikgråter samtidigt som jag antingen sliter hjärtat ur eller tuggar halsen av älskad/relativt älskad familjemedlem/vän. Mys.

Att det är en medeltidsdröm är ett plus. Sånt är roligt. Att jag är en man är ett minus. Jag menar, medeltidsklänningar liksom. Waste of dröm. (Vilket det kanske var hursomhelst med tanke på organ-ätandet osv men låt oss inte vara kräsna här) Å andra sidan borde ju inte det faktum att jag var man hindrat mig från att bära klänning i sammanhanget. I'm just saying.

under the weather

bror: Jenny, det enda du faktiskt gjort idag är att klaga
jag: men jag är sjuuuk
bror: mm
jag: och tröött..
bror: mm
jag: och det är synd om mig..
bror: ...
jag: ...
bror: ...
jag: och det är ett bi i vardagsrummet
bror: asså, Jenny..
jag: men det ÄR ett bi i vardagsrummet
bror: ...
jag: och det är vaarmt

Jag dog Emilia (så varför lägger jag upp den. This i ask you)



hahahahahahahahaha

Det där var fysiskt smärtsamt. Det tar nästan emot att skratta, vill bara gömma ansiktet i händerna.

2008: Socialt självmord.

"om jag får sämre betyg, då DÖR jag"



Kameran äter upp allt minne på datorn och spelar in en massa dumt utan min vetskap. Heeeeh ja.

Min bror har fått en bebis som ser ut som en kille och heter Loke. Men på grund av att det blev en 26 timmar lång förlossning + akut kejsarsnitt och ingen av dem sovit på över två dygn har inte jag fått klämma på honom än.

Ursäkter säger jag bara!

Eller.

(no comment on my betygsnoja. it is what it is typ)

Hej Emilia

Hahahahahahahahahahahahahaha

Och det var typ allt

Vi har haft temavecka och gjort filmer i skolan. Min grupp vann tårta för att vi var tråkiga (=bäst research) och Sanna och jag vann bio för att vi var bra (=bäst redigering)

Efter två hårda pluggdagar har vi:
  • hittat världens bästa morotskake-recept, 
  • kokat kola på lakrits-shots (fråga inte)
  • lärt oss safety dance utantill
  • målat naglarna
  • druckit fyra liter multivitaminjuice 
Imorgon ska Sanna till Berns och jag ska sitta och pilla navelludd (som jag på riktigt trodde var en myt fram tills för typ ett år sen)

Mitt liv i ett nötskal

Jag: *äter en grön banan*
Jag: *får halsbränna*
Jag: Internet, vad ska jag göra åt min halsbränna?
Internet: Ät en grön banan

Ödets ironi.

Jag är ledsen Emilia, men Mr. Kakfat kommer hänga med till vår lägenhet

Jag startade dagen på Sannas golv och fortsatte den vid hennes frukostbord där vi åt frukost (1 macka) i en och en halv timme och kom en timme försent till skolan, men det var friskolekamp (vann igen tjalala) så ingen märkte.

Men vem bryr sig liksom?

Det ni egentligen ville att jag skulle berätta om är prylen jag köpte på stadsmissionen för 30 kronor.
"Du... Vill ha den här? För 30 kronor??" sa dem i kassan och rynkade på pannan. "Jah!" sa jag med uppspärrade ögon och oattraktiv dubbelhaka.

Det är en tallrik->uppochnervänt snapsglas->en till tallrik->uppochnervänt snapsglas->tallrik->kopp + en himla massa lim. Kakfat yo. Den gör mig glad. Bästbäst.

Ah men hej inlägg nummer 100! Räknas jag som stadig bloggare nu? Inte?




(Hej Sanna)

På gårdagens foto-lektion lyckades jag och Sanna haka Norrlands nation som destination för foto-läxan. Vi grät av lycka när vi kom in det lilla gubbrummet (nästan sant) och beslutade oss för att flytta in där tills vidare.

Vidare kom ungefär två timmar senare, och vi vinkade med brustet hjärta adjö.

Ja.

(Jag menar, man kan ju inte veta säkert, men det finns en liten chans att det hela slutade med att vi dansade runt i underkläder i en stor gammal festlokal med gigantiska ljuskronor i taken och fulsjöng "Du måste finnas"... Jag vet inte. Spur of the moment typ)